Här ges tips på dokumentärfilmer. Dokumentärerna är inte rankade utan ordnade kronologiskt.
Cobain: Montage of Heck (2015)
Det har gjorts flera filmer om Kurt Cobain, men detta är en som står ut genom sin kreativa framställning. Filmen närmar sig sitt objekt genom bilder, filmklipp och intervjuer, men också bland annat genom att levandegöra dennes anteckningar. Filmens fokus som främst gäller personen bakom den mytologiserade artisten ger en hudnära inblick ända från barndomen till det tragiska slutet.
The Internet’s Own Boy (2014)
Aaron Swartz var ett underbarn och blev uppmärksammad redan i tidiga tonåren för sina kunskaper inom programmering och idérikedom. Till skillnad från många andra Internetlöften valde Aaron att rikta sina ambitioner mot att förbättra världen i stället för att tjäna storkovan. Den amerikanska staten var dock ogillande till Aarons metoder och väckte ett åtal som skulle få de mest tragiska följder.
Searching for Sugar Man (2012)
Searching for Sugar Man är en av de senaste årens mest omtalade dokumentärer. Det ska här inte förtäljas utförligt om innehållet då upplevelsen vinner på att man inte vet för mycket på förhand. I korthet handlar det om en musiker som släppte två album på 60-talet och av vissa har jämförts med bland annat Bob Dylan, men sedan glömdes helt bort och som enligt rykten ska ha tagit livet av sig på scenen.
The Imposter (2012)
En pojke som försvann som 13-åring i Texas tycks vara återfunnen. Denne är nu en ung man och har hittats i Spanien. I The Imposter får vi bevittna intervjuer både med familjen och med personen som påstår sig vara den försvunne pojken. Filmen gestaltar en otrolig historia och utnyttjar samtidigt skickligt vår förväntan inför dokumentärfilmens vändningar.
Indie Game: The Movie (2012)
Vi får följa några av branschens främsta programmerare och designers på den stressfulla vägen mot att färdigställa ett spel och införliva spelarnas förväntningar. Som verksamma inom independentfåran drivs dem av hängivenhet och ser spelutvecklandet som ett sätt att uttrycka sig själva. De är ofta socialt isolerade framför sina skärmar med ryggen mot omvärlden och inblicken i deras våndor är en av denna films förträffligheter.
Bombay Beach (2011)
Marken i det kaliforniska Bombay Beach har en hård skorpa av salt och landskapet tycks ha mycket i övrigt att önska. Filmen med samma namn skildrar ett antal människor som lever på marginalen, långt ifrån inbegripna i den amerikanska drömmen. Bland annat familjen som pojken Benny Parrish med en bipolär sjukdom tillhör. Filmaren Alma Har’el följer nära inpå vardagen och hans framställning gav Bombay Beach många priser.
The Greatest Movie Ever Sold (2011)
Denna dokumentär kunde endast ha kommit till i ett samhälle där kapitalistiska företag slåss om marknader genom hög exponering av sina varumärken. Det är just det filmen försöker bevisa genom att helt låta sig finansieras av sponsorer som får synas i filmen och sedan låta filmen handla om sponsorjakten. Det går att kritisera The Greatest Movie Ever Sold för att vara en film som försöker kritisera kommersialismen med kommersiella medel, men just genom att vara ett praktexempel på annonsplacering blir den en kreativ satir som blottlägger annonseringens kärna.
If a Tree Falls (2011)
Precis som i svenska dokumentärfilmen Terrorister – en film om dom dömda (2003) reser ett antal närgångna möten frågor kring den terrorist-stämpel som staten ger personer vilka visat sitt missnöje mot saker som sker i samhället. I fokus är miljöaktivisten Daniel McGowan som inväntar ett längre fängelsestraff på grund av de kriminella gärningar hans ideal lett honom till. If a Tree Falls med undertiteln: A Story of the Earth Liberation Front fick bland annat pris på Sundance Film Festival.
Senna (2010)
Ayrton Senna är en av de största inom Formel 1 genom alla tider och filmen om honom är av många rankad som den bästa sportdokumentären. Genom arkivmaterial och helt utan någon berättarröst får vi lära känna Senna och ta del av hans öde.
Genius Within: The Inner Life of Glenn Gould (2009)
Glenn Gould är pianisten som spelade J.S. Bach på ett sätt inget gjort förut. Detta är berättelsen om geniet som vigde sitt liv åt pianot medan det sociala livet fick bristfällig näring. Vid sidan om musiken får vi en insyn i Goulds hypokondri, märkliga dygnsrytm och hans nära relation med Cornelia Foss. En annan film, Glenn Gould: Hereafter (2005), ger ytterligare belysning.
Maradona by Kusturica (2008)
Den serbiske regissören Emir Kusturica kommer kanske närmare fotbollslegenden Diego Armando Maradona än någon annan dokumentärfilmare gjort. Maradona pratar här öppenhjärtligt om sin karriär samt politiska ämnen som rör FIFA (Fédération Internationale de Football Association) och ledare som Fidel Castro.
Bigger Stronger Faster* (2008)
Christopher Bell porträtterar sina två bröder som på olika sätt försöker nå sina mål med hjälp av anabola steroider. Detta varvas med intervjuer av medicinskt insatta och resultatet blir en nyanserad bild på anabola steroider där den nydanande redogörelsen även sätter det stimulerande preparatet i ett politiskt sammanhang.
Planet Earth (2006)
Bland naturfilmerna är detta en av de mest påkostade och omfattande. I en serie avsnitt tar oss Planet Earth med till flera av världens mest vidunderliga platser, låter oss möta allsköns djurarter och visar upp deras udda beteenden, vilka många gånger filmas för första gången.
Who the *$&% Is Jackson Pollock? (2006)
En kvinna köper en tavla för $5 i en diversehandel och får senare reda på att det kan vara en målning av Jackson Pollock (en konstnär som tavlans nya ägare aldrig har hört talas om – därav filmens titel). Frågan om det verkligen är en äkta Jackson Pollock visar sig svårt att bevisa, särskilt för en konstvärld som är mer noga med experters bedömningar än vanliga faktiska bevis.
This Film Is Not Yet Rated (2006)
Historien om film är också historien om filmcensuren. Denna film undersöker branschorganisationen MPAA som klassificerar filmer i USA efter hur materialet är lämplig för olika åldrar. This Film Is Not Yet Rated granskar hur detta sköts och det visar sig att filmer långt från alltid censureras utifrån deras skadliga inverkan på biopubliken utan snarare efter snäva moraliska ståndpunkter.
Grizzly Man (2005)
Den prisbelönta dokumentären av tyska regissören Werner Herzog fick stort genomslag när den kom. Kanske inte så konstigt med tanke på filmens ämne som gäller en människa som frivilligt valt att leva i vildmarken tillsammans med grizzlybjörnar. Denne Timothy Treadwell kommer nära björnarna och utvecklar en slags relation med dem, fast frågan hur pass pålitlig en relation med rovdjur egentligen kan vara är ständigt närvarande.
No Direction Home (2005)
Martin Scorseses långa dokumentär om Bob Dylan innehåller delar som förekom i den hyllade Don’t Look Back (1967) av D.A. Pennebaker, men berättelsen i No Direction Home är mer omfattande då den startar från ett tidigare skede och målar även upp bilden från tiden då Dylan fortfarande var en oetablerad artist i Greenwich Village. Den fortsätter sedan att porträttera Dylan under de intensiva åren då han turnerade i Europa och omformade sitt artistskap.
Metallica: Some Kind of Monster (2004)
Det kan låta aningen barnsligt att ett hårdrocksband anställer en vägledande coach för att få medlemmarna att fungera som grupp, men när några filmare väljer att följa hur denna process artar sig resulterar det i en intressant bakom kulisserna-skildring av ett omåttligt framgångsrikt band med stora interna problem.
The Fog of War (2003)
I The Fog of War med undertiteln: Eleven Lessons from the Life of Robert S. McNamara får filmaren Errol Morris en sällsynt chans att intervjua en politisk höjdare, Robert McNamara, som dessutom är beredvillig att svara på många känsliga frågor. McNamara var utrikesminister i USA under Vietnam-kriget och i intervjun ger han bland annat sin syn på hur mycket som var hans ansvar i upptrappningen av kriget och hur mycket som låg på hans överordnade.
Geri (1999)
Molly Dineens film om Geri Halliway (från Spice Girls) inleder självreflexivt då vi får veta att embryot till filmen var en kort inspelning där Halliway filmat sig själv. Vidare får åskådaren veta att Geri kontaktade Dineen angående en mera professionell dokumentär. Som avslöjas längre fram i filmen ville Geri med genomförandet av filmen samtidigt få en vän – ett tema som märks åtskilligt är den kända personens vardagliga tomhet, vilket kan tänkas vara en betoning som Dineen själv önskat ur slutprodukten.
Lenny Bruce: Swear to Tell the Truth (1998)
Ståuppkomikern Lenny Bruce stod inte bara på scenen och rev av skämt utan han ville även säga något om samhället och om oss själva. Han blev känd för eftervärlden som rebellen bland ståuppkomiker och hans obscena språk gjorde att han grepps av polisen flera gånger vid sina uppträdanden. Filmen följer Lenny från sina yngre dagar då han var en komiker bland andra tills att vändningar i hans liv gjorde att han blev den anstötlige komikern.
Hoop Dreams (1994)
Hoop Dreams skildrar två unga pojkar som har en gemensam dröm: att en dag få spela i basketligan NBA. Att vägen dit är lång och svår med många möjligheter att falla ut för kanten framgår av denna dokumentärfilm som övertygande berättar om skolsystemet i USA. Hoop Dreams är nästan tre timmar lång och den har välförtjänt fått en rad utmärkelser.
Meanwhile Somewhere… (1994)
Det har ibland dragit sen skiljelinje mellan det passiva och aktiva i tillvägagångssättet i dokumentärfilm. I den aktiva dokumentär filmen finns en voice-over och därutöver finns olikartade inslag i det narrativa. Vidare har den aktiva filmen har en större tyngdpunkt vid konflikterna, medan den passiva inte fokuserar särskilt på dessa. Péter Forgágs Meanwhile Somewhere… skulle kunna passa in som en observerande dokumentärfilm av det passiva slaget även om den har en berättarröst som ibland framträder i korta svep.
Innehållet i filmen gäller tiden vid andra världskriget lokaliserat i några öststatsländer, men vad som visas är inte bilder från kriget utan mer eller mindre civila miljöer. Ett av filmens budskap verkar ligga häri: hur miljöerna bortom krigets primära skådeplatser ser ut. Och filmen använder sig av kontrastverkan för att peka på skillnader i hur olika samhällsklasser blev berörda av kriget. Medan arbetarklassen får stå i långa köer efter lite bröd tycks överklassen leva vidare det ljuva livet. Och så vidare. Av filmens undertitel framgår att det handlar om åren 1940-43, och kanske kan det märkas hur krigsstämningen trappas upp vart filmen lider. Ett återkommande inslag är två unga människor som har en skyltar hängda över sig som talar om att dem är landsförrädare. För varje inslag ifrån denna scen i filmen har det ytterligare klipps bort hår från deras huvuden.
Videograms of a Revolution (1992)
Harun Farockis och Andrei Ujicas film visar hur det gick till då den rumänske diktatorn Nicolae Ceausescos och hans regim avsattes efter ett uppror 1989. Filmmaterialet består av tevebilder och privata filmer som spelades in medan händelserna ägde rum och detta märks i form av luckor och skönhetsfel, fast vilket ger en högst verklighetsnära känsla. Filmteamet befinner sig på gatan där det ibland sker skottlossning och sedan inne i regeringsbyggnaden medan oppositionen intar den och under kaotiska förhållanden försöker nå fram till en plan.
Koyaanisqatsi (1982)
Koyaanisqatsi, som hos ett indianfolk som levde i nordöstra USA ungefär betyder ”ur balans”, består dels av filmsekvenser med ren natur, dels med inslag av mänsklig aktivitet – direkt eller indirekt. Det finns ingen berättarröst eller några intervjuer, men få andra dokumentärer har framställt människans egenmäktighet i naturen och omgjorda livsstil lika monumentalt och skrämmande.
Pumping Iron (1977)
Långt innan Arnold Schwarzenegger blivit kalifornisk guvernör och innan han var actionhjälte på bioduken dominerade han den internationella bodybuildingen. Han vann den största tävlingen Mr. Olympia år efter år och här möter vi honom samt några andra med rejäla muskelvolymer inför nästkommande Mr. Olympia. Porträttet av Arnold är fascinerande och ger en bakgrund till dennes märkliga karriär.
Hearts and Minds (1974)
Den antagligen mest berömda och mest kontroversiella filmen om Vietnamkriget. Saknar berättarröst, men just därför desto effektivare och mångbottnad. Även om filmarna inte explicit tar ställning är valet av material väldigt talande samtidigt som det är upp till den som tittar att tolka och skapa sig en uppfattning. Att den är kritisk till USA:s roll i kriget är dock tveklöst. Filmen punkterar en dröse rutten moral och sätter strålkastarljuset på en mentalitet där det bland annat handlar om att vinna till varje pris.
The Endless Summer (1966)
Om man gillar surfing som Mike Hynson och Robert August är man beredd att åka jorden runt för att förlänga sommaren. Surfing är alltså ämnet för denna dokumentärfilm, fast även icke inbitna kan antagligen uppskatta skildringen. På resan efter den perfekta vågen hamnar Mike och Robert bland annat i Nigeria där invånarna för första gången får stifta bekantskap med surfing, vilket resulterar i ett unikt bildmaterial.
Nanook of the North (1922)
I Nanook of the North av Robert Flaherty stiftas bekantskap med eskimån Nanook och hans närmaste. Åskådaren får följa de dagliga händelserna som kännetecknar deras vardag. Nanook of the North brukar betraktas som den allra första längre dokumentärfilmen och redan här väcktes grundläggande och bestående frågor för den dokumentära filmen: var det som visas bara vad kameran följer eller har filmaren själv också konstruerat berättelsen?