Den svenska film som fick mest uppmärksamhet under 2012 var definitivt Call Girl. Även om filmens karaktärer har fiktiva namn baseras den på verkliga historiska händelser och det fick Olof Palmes familj att överväga stämma filmen för förtal, vilket i slutändan resulterade i en uppgörelse om att en känslig scen skulle klippas bort.

Call Girl utspelar sig på 1970-talet och i fokus är den så kallade ”Geijeraffären” då högt uppsatta svenska politiker misstänktes ha köpt sex av prostituerade varav två var minderåriga. Fallet blev aldrig fullt uppklarat och har mestadels förblivit misstankar, fast Call Girl med manus av Marietta von Hausswolff von Baumgarten och regi av Mikael Marcimain utdelar en otvivelaktig fällande dom.

Filmen skildrar en konspiratorisk historia där den högsta polismakten inte drar sig för några åtgärder i syftet att förhindra känsliga fakta från att nå ut till allmänheten. Med Call Girl gör Marcimain ännu en film med starkt politiskt fokus och berättandet känns igen från TV-serierna Lasermannen och Upp till kamp. Call Girl fick flera priser på Guldbaggegalan, men den är långt ifrån lika väl sammanhållen och fängslande som till exempel Lasermannen.

En av slutscenerna har för övrigt stulits från en film med en del andra likheter som kom för några år sedan och likaså är ett annat filmtips: The Ghost Writer.

Filmens betyg:

Recension av Oskar Strandberg