Fallen Angel är en film noir i snygg stil av Otto Preminger. Handlingen utspelas i en mindre stad där Eric Stanton (Dana Andrews) av en slump infinner sig efter att ha blivit avkastad från en buss i brist på pengar.
På en bar som drivs av den äldre Pop stöter han på servitrisen Stella (Linda Darnell) som tycks ha många beundrare, inklusive ortens sheriff. Eric får en särställning, men kravet för att en bestående relation ska kunna förverkligas mellan dem är att Eric lyckas vaska fram pengar.
En annan kvinna vid namn June (Alice Faye) kommer in i handlingen och är snarast Stellas motsats, men genom att gifta sig med henne kan Eric komma åt de pengar han behöver för att starta något med Stella. Fast när Stella mördas av en okänd gärningsman ställs saker och ting på sin spets.
Detta är en knapphändig beskrivning av handlingen och trots det sedvanliga mordet drivs utvecklingen framåt av annat än själva mordgåtan – i stället för att ledtråd efter ledtråd ska dyka upp som annars ofta är fallet är det andra saker som sker. Egentligen är vi redan direkt efter mordet ganska säkra på vem mördaren är. Om det är en styrka eller svaghet hos filmen får nog avgöras nog av var och ens preferenser.
Fallen Angel gestaltas excellent med levande porträtt som är äkta på grund av att de flesta äger osympatiska drag. Talande är att filmens mest goda karaktär, June, har levt livet genom böckerna. Eric däremot känner sig utlevd redan vid trettio och säger sig vara trött som om han var en miljon år gammal.
Kuriosa är att Alice Faye kände sig bedragen av regissören Preminger då hon ansåg att de bästa scenerna där hon själv medverkade hade klippts bort samtidigt som Linda Darnell fick allt större utrymme under inspelningens gång. Detta gjorde henne till den grad bitter att hon nästan slutade vid filmen för gott och återkom först 1962 i en ny roll.
Filmens betyg: 
Fallen Angel är med på Topplista över bästa kriminalfilmer.