Network är en förstklassig satir om den kapitalistiska medievärlden, regisserad av Sidney Lumet efter manus av Paddy Chayefsky. Det är en film om televisionen som har bevarat sin aktualitet men visas på TV alltför sällan.
Skådeplatsen är TV-stationen UBS. Howard Beale (Peter Finch) är en nyhetsuppläsare som får reda på att han har fått sparken efter långvarig tjänst. I en av sina sista sändningar meddelar denne att han i nästa veckas program ska ta livet av sig genom att skjuta sig ett skott för pannan. Hans uttalande leder till stora rubriker i landets tidningar och ledningen bestämmer att stoppa honom från ytterligare framträdanden.
Beale vill dock att hans tid ska få ett värdigare slut och hans gamle trogne chef och vän Max (William Holden) låter honom få ett sista framträdande. Emellertid avlossar Beale en ytterligare skandal genom att i kommande program ge uttryck för hur trött han är på det allmänna skitsnacket och inleder sina egna personliga betraktelser i direktsändning.
Detta skulle inneburit det definitiva slutet för Beale om det inte vore för den nyanställda Diana Christensen (Faye Dunaway), en driven karriärist som i Beales excentriska utspel ser potential att höja tittarsiffrorna. Efter övertalning går den ansvarige Frank Hackett (Robert Duvall) med på att hennes förslag att låta Beale fortsätta.
Beale, som är på gränsen till sammanbrott, blir efter detta en sanningssägande rabulist mot kapitalismen som får ta stryk i hans medryckande ordsvall som sköljer över miljoner TV-tittare.
Network innehåller dock mer än så. Det skildras också en maktkamp om företaget där lång trogen tjänst och ett innehåll med kvalitet ibland tycks väga lätt mot jakten på högre tittarsiffror. Centralt i handlingen är också Max och Dianes kärleksaffär. Deras åldersskillnad återger filmens tema från ytterligare en vinkel. Diane representerar det nya, resultatdrivna där TV är hela världen: ”everything you touch die”, säger Max som representerar det gamla vilket är grundat i en värld som tog form utan televisionen.
Network har ett utmärkt manus, storartade rollprestationer samt en autentisk samhällskritik. Filmen är snudd på ett helljutet mästerverk. Det som kan invändas emot är att karaktären Max emellanåt förvandlas till en väl tydlig bärare av ett budskap, framför allt märkbart i replikerna till Diane. Filmens slut fyller sin funktion, men är precis som ofta med slut i denna kategori (vilken ska inte avslöjas här) reducerande.
Filmens betyg: 
