Stagecoach från 1939 är en av John Fords bästa tidiga ljudfilmer – Ford gjorde redan 1917 sin första film, The Tornado. John Ford är westernregissören framför andra, upphovsman till en rad klassiker inom genren som My Darling Clementine (1946), The Searchers (1956) och The Man Who Shot Liberty Valance (1962).
Vad som utmärker Fords westernfilmer är starka karaktärsstudier och en vilja att berätta något som återger livsvillkoren och kulturen som en gång existerade i den amerikanska västern.
I förhållande till flera av regissörens senare westerns är Stagecoach en koncentrerad berättelse och rymmer relativt få perspektiv. Handlingen kretsar kring passagerarna på en diligens som färdas den farliga rutten mellan Tonto i Arizona och Lordsburg i New Mexico. Med på diligensen finns ett antal personer som kontrasterar mot varandra. Bland annat är det revolvermannen Ringo Kid (John Wayne i sin genombrottsroll), en försvunnen doktor samt en kvinna med tvetydigt anseende.
Stämningen i Stagecoach bestäms av en oro, både uttalad och outtalad, över vad som kan inträffa på färd genom en ödemark där det en gång i tiden kunde innebära stora faror att ta sig fram. Inte minst fokuseras karaktärernas utveckling och skiftande moral under färden. Den förutfattade meningen om de inblandade visar sig inte alltid stämma fullt ut.
Filmens betyg: 
