Genom åren har det producerats en mängd sportrelaterade filmer – särskilt inom den mer våldsamma kategorin boxning. En del har gått till filmhistorien (Rocky, Raging Bull, Cinderella Man) medan andra har förpassats till genrens periferi. Kampsportstilen MMA (Mixed Martial Arts) däremot, har varit mindre vanligt förekommande inom populärfilm – tills nyligen.
Warrior av regissören Gavin O’Connor (med hockeyfilmen Miracle 2004 i bagaget) är på sätt och vis en klassisk boxningsfilm, men i ny trendriktig kostym.
Vi får följa bröderna Tommy (Tom Hardy) och Brendan (Joel Edgerton) som på var sina håll (omedvetna om varandras planer) börjar träna inför den mest prestigefyllda tävlingen inom MMA. Båda har mer eller mindre ett förflutet inom ”man mot man uppgörelser”. Mittemellan kommer fadern Paddy med in i bilden (exemplariskt spelad av Nick Nolte) som efter år av alkoholmissbruk förvandlats till en sann puritan med målet att återförenas med sina söner och få deras förlåtelse för tidigare dispyter.
Tommy är den avtrubbade ex. marinsoldaten som drivs av prispengarna för att hedra sin fallna kamrat – med planen att skänka bort hela summan till dennes familj. För att nå prispallens gyllene trappsteg tar han hjälp av sin gamle far.
Brendan och andra sidan lever ett tillsynes välordnat liv med hustru, döttrar och hus. Men den polerade fasaden försätts i gungning när deras ekonomi drabbas av ett bakslag – han tvingas till ett vägskäl där utgången står mellan familjens sociala status eller hans personliga säkerhet.
Även om vi sett storyn förut – och att filmen lider av typiska klichéer för genren – kan jag inte komma ifrån att O’Connors regi berör. Den melankoliska stämningen kontra de övertygande fighting-scenerna och det förstklassiga skådespeleriet suger obönhörligt in åskådaren i ett järngrepp och vägrar släppa taget, om man inte är lagd åt det mer cyniska hållet vill säga. Om så är fallet, har Warrior inte mycket att erbjuda.
Regi: Gavin O’Connor
Manus: Gavin O’Connor, Anthony Tambakis
Roller: Tom Hardy, Nick Nolte, Joel Edgerton m.fl.
Filmens betyg: 
Recension av Andreas Ellhar