1970-talet var något av en ”guldålder” för så kallade katastroffilmer. Airport (Flygplatsen) från 1970 var ett tidigt exempel i kategorin där filmer som Eartquake och Skyskrapan brinner (båda från 1974) anammade katastrofen som tema.
Filmen är baserad på en bästsäljande roman med samma namn av Arthur Hailey. Regissören George Seaton har gjort Airport till både en katastroffilm och ett melodrama. Upptakten är en lång introduktionsfas där vi bekantas med filmens många karaktärer skickligt sammanvävt. Ett tekniskt grepp som stödjer historiens många förgreningar är att använda flera bildrutor samtidigt i en del sekvenser.
Handlingen är förlagd på den fiktiva Lincoln International Airport i Chicago. Här basar Mel Bakerfeld (Burt Lancaster) som har en dålig relation med sin fru på grund av att han låtit sig uppslukas av sitt arbete. Ett skäl till att han befinner sig på flygplatsen så pass ofta är också hans närmaste kollega Tanya Livingston (Jean Seaberg).
Det är Tanya som kommer med nyheten att det finns en chans att en man har gått ombord på ett flygplan med en bomb i sin resväska.
Förutom Mel och Gwen innehåller filmen ett stort persongalleri, bland annat den gamla damen Ada (Helen Hayes) som ägnar sin ålderdom åt att ta sig med på flygresor som fripassagerare. Vidare spelar Dean Martin en flygkapten som har en affär med en av flygvärdinnorna.
Airport skiljer sig en hel del från senare katastroffilmer i att den inte är särskilt spektakulär och att den har många inslag av komedi utan att för den sakens skull bli en parodisk fars som Titta vi flyger! (Airplane!, 1980). Det är hur som helst en klart sevärd film i form av ett välgjort melodrama med spänningsinslag. Den som förväntar sig massor av spektakulär action blir däremot säkert besviken.
Filmens betyg: 
