Aguirre, Guds vrede (originaltitel: Aguirre, der Zorn Gottes) är en märklig tysk film om en europeisk expedition som söker efter den mytiska staden El Dorado i Sydamerika på 1560-talet.
Regissören heter Werner Herzog och han gör ofta speciella filmer av episka proportioner där maniska personer finns i huvudrollen. Vid flertalet tillfällen har han samarbetat med Klaus Kinski som här spelar historiska Don Lope de Aguirre som var en spansk konkvistador.
Kinski spelade även huvudrollen i Herzogs Fitzcarraldo från 1982 som i mina ögon dock strandar i ett pekoral. Aguirre, Guds vrede kan emellanåt ha sådana tendenser, men i det stora hela är det en fascinerande och storslagen film. Den är dock allt annat än bombastisk på Hollywood-vis. Det handlar inte heller om en typisk äventyrsfilm med fartfylld handling, utan den är snarare dröjande både sett till kamerans arbete och storyns progress.
Handlingen berättar om hur Aguirre gör uppror och tar över befälet i sökandet efter El Dorado och dess rikedomar. När det inte längre går att färdas genom Perus ogenomträngliga djungler använder de en flotte och driver fram genom ringlande floder där myriader läten från djungeln ger dem alla en ängslig sinnesstämning.
Ljudmässigt ackompanjeras filmen endast av djungelns eget läte – Herzog är känd för sitt fokus på naturen – detta tillsammans med en trogen gestaltning av européer vid tiden för 1500-talet skapar en hög närvaro. Det medför dock en viss friktion är att språket är tyska i stället för spanska.
Aguirre, Guds vrede är en annorlunda berättad äventyrsfilm, eller krigsfilm om man så vill, inte minst är öppningsscenen makalös och det vore omöjligt att sätta stämningen bättre. Och säga vad man vill om Klaus Kinski, men han spelar minsann sina roller med passion.
Filmens betyg: 
