Det sjunde inseglet från 1957 gestaltar döden allegoriskt och har resulterat i en av den svenska filmhistoriens mest kända scener: schackpartiet mellan korsriddaren Antonius Block (Max von Sydow) och Döden (Bengt Ekerot). Deras schackparti är också en högst originellt utformad ramberättelse.
Block och hans väpnare Jöns (Gunnar Björnstrand) har återvänt från ett korståg och digerdöden härjar som värst. Döden är således ett centralt tema i filmen och likaså frågan kring existensen av Gud. Blocks existentiella kval där han söker efter tecken från Gud föregriper vad som skulle bli ett större tema i Nattvardsgästerna några år senare.
Precis som i hans föregående film, Sommarnattens leende, blandar Ingmar Bergman här den spirande livsglädjen med det tungsinta allvaret.
Filmens betyg: 
