Flags of Our Fathers är en berättelse om tre marinsoldater som reste den amerikanska flaggan på ön Iwo Jima, vilket förevigades i en historisk bild som berättade om nationell seger. Clint Eastwood som är filmens regissör låter dock berättelsen vittna om flera sanningar. Historiens sanning var att de amerikanska soldaterna var hjältar i det andra världskriget, filmens revisionistiska sanning är att det egentligen inte fanns några hjältar, men att hjältar behövdes för att rättfärdiga ett krig och underhålla krigsmaskineriets ekonomi.
I det andra världskrigets sista fas stred USA mot Japan i Stilla Havets övärld. Det var ett utdraget slag eftersom Japanerna aldrig någonsin gav upp utan stred till sista man på varje ö. I ett sådant krig där ena parten inte ger upp inför en överlägsen eldstyrka hos motståndaren måste kriget i slutändan utkämpas på marken mellan fotsoldater och otaliga liv därmed gå till spillo.
Flags of Our Fathters skildras från soldaternas eget perspektiv och hur de tjänar sitt land på deras lands villkor. Vi får se hur de tre överlevande som reste flaggan efter slaget på Iwo Jima under andra världskrigets sista fas blir en del av den kampanj som får amerikanska medborgare att köpa obligationer för att staten ska ha råd att fortsätta kriget. Detta blandas med återblickar från krigsplatsen (varning för en del otäcka scener).
Frågan som filmen ställer gäller ifall det ens är de rätta soldaterna som medverkar i kampanjen och vidare hur talande bilden egentligen är för krigsläget.
Det är en intressant film som använder en annan vinkel och en annan historia av andra världskriget. I botten är det en moralisk film, där människor brottas med sina egna samveten och där den flaggviftande patriotismen ifrågasätts. I filmen The Outsider (1961) används samma verklighetsbakgrund och fokuset är där riktat mot en av de som deltog i resningen av flaggan och kortsiktigt utnyttjas av sitt land i propagandasyfte.
Filmens betyg: 
