Tiden för både inspelning och handling är andra världskriget i filmen Lifeboat (svensk titel Livbåt) från 1944. Efter en tysk ubåt sänkt ett skepp med amerikansk besättning lyckas några rädda sig till en livbåt. Det verkar ändå utsiktslöst ut då provianten är skral, kompass saknas och inget land finns i sikte.
En av dem som räddad sig till livbåten är en tysk, vilket utgör dramats konflikt. Några vill slänga denne som medverkat till att ännu ett skepp med civila sjunkit mot havets botten i Atlanten medan andra företräder en mer hänsynsfull linje.
Den tyske passageraren får på nåder bli kvar i livbåten och det visar sig snart att denne besitter mest av den kunskap som behövs i situationen. Han visar sig hjälpsam, men döljer samtidigt andra egoistiska planer.
Alfred Hitchcock ser till att förstärka med detaljer. Som den sko som visas i närbild efter en man har blivit amputerad – det räcker för att vi ska förstå att benet är borta och dess konsekvenser. Lifeboat utspelar sig helt och hållet på en båt och därvidlag kan en parallell vad gäller den berättarmässiga uppbyggnaden dras till hans film Rope från 1948, som helt utspelas i en lägenhet.
Att Lifeboat är inspelad mitt under brinnande krig märks i det patriotiska anslaget. Den tyska karaktären får representera ett folkslag som tycks inpyrt i kallsinnighet; ett faktum som är förlåtligt med tanke på tiden för inspelningen och något som gällde de mesta filmdramatiseringar med kriget som inslag vid denna tid.
Filmens betyg: 
