Inför varje Bondfilm som släpps så känner jag mig ambivalent, å ena sidan ser min pojkaktiga sida åter fram emot nya smarta gadgets, osannolik action och banbrytande visuella effekter. Å andra sidan så vill gärna mitt vuxna jag – kritikern – ifrågasätta allt som har med varumärket 007 att göra. Det kan handla om stereotypa karaktärer (i synnerhet skurkarna), förlegade könsideal där kvinnor endast fungerar som vackra kulisser och där männen framställs på klassiskt machomanér – utan en tillstymmelse till känslomässigt intellekt.
När Daniel Craig tog över rodret (med Casino Royale 2006) som den mest kända brittiska agenten i världen – hände något. Realismen smög sig på (i den mån det är möjligt i sammanhangen) och mycket av komiken försvann. Effekterna tonades ned. Och vi såg en mer jordnära James Bond. Om det var helt lyckat råder det delade meningar om, hur som helst behövdes en nystart och en anpassning till aktuella filmtrender och samhällsklimat – enligt mig. Att detta koncept infördes är intet märkligt på något sätt, vi har sett det i otaliga filmer – oavsett genre – under senare delen av 2000-talet.
Det senaste tillskottet, Skyfall (23:e filmen i ordningen) har många likheter med föregående Graig-tolkningar (Casino Royale och Quantum of Solace) men riktar blicken på människan bakom smokingen – hans liv: uppväxt och emotionella referensramar. 007 är inte längre en maskin som utför kallsinniga mord på beställning utan konsekvenser. Återigen en brytpunkt i denna agentsaga.
Filmen är även ett tydligt tidsdokument över vårt västsamhälle idag, det finns inte längre några självklara fiender – istället ruvar hoten bland oss, inte sällan odefinierbart och svårkontrollerat. Datorerna har istället blivit varje lands största fruktan – och i fel händer ett potentiellt dödsvapen. Mycket riktigt är det just detta verktyg som står till förfogande för ”superskurken” Silva (briljant spelad av Javier Bardem) under hans ambitioner som envåldshärskare.
007 tvingas möta detta nya hot men föredrar att använda beprövad teknik. Avsaknaden av high-tech prylar och annan kuriosa har väl aldrig varit mer påtaglig än i Skyfall – men det stör mig faktiskt inte. Det blir således en uppgörelse mellan de gamla idealen och de nya och där det endast finns plats för en vinnare.
Regi: Sam Mendes
Manus: Neal Purvis, Robert Wade
Roller: Daniel Craig, Javier Bardem, Naomie Harris m.fl.
Filmens betyg: 
Recension av Andreas Ellhar