The Honeymoon Machine (Flottans gullgossar, 1961) är en lättviktig, men underhållande komedi med lyckad dialog. På det amerikanska krigsfartyget USS Elmira finns datorn MAX med den senaste teknologin och bland annat konstruerad för att kunna beräkna missilers banor. Fartygets nästa anhalt råkar vara Venedig och då kläcker löjtnant Ferguson Howard (Steve McQueen) idén att använda datorns ofantliga kapacitet till att vinna på rouletten i stadens casino.
Hans vän Jason Eldridge som är vetenskapsmannen som sköter MAX och vet allt om dess kapacitet är tveksam till det riskfyllda förslaget, men Howard trycker på rätt knappar:
“Jason are you a wealthy man?”
“I’m a scientist, all scientists are poor, it’s the law.”
“How would you like to be the first rich scientist in history?”
Den fattige vetenskapsmannen ger förstås med sig och Howard utarbetar en plan. Idén går ut på att genom morse sända signaler från hotellet där de bor till fartyget med de nummer som kommit upp på rouletten och sedan görs beräkningar av MAX om kommande nummer baserat på de tidigare, vilka i sin tur skickas tillbaka med morse.
Denna metod är förvisso inte överensstämmande med vad som är möjligt i spelet roulette, men upplägget är bärande för filmens förvecklingskomik.
Planen tycks fungera till en början. Men när amiralen som bor på samma hotell upptäcker att det skickas ut morsesignaler med en blinkande lampa börjar det osa hett. Och inte blir det mindre komplicerat av att Howard råkar ha en dejt med amiralens dotter. The Honeymoon Machine är regisserad av Richard Thorpe och är en tämligen väl bevarad komedi som sällan förlorar i tempo.
Filmens betyg: 
