I min recension av X-Men: Days of Future Past så skrev jag att den filmen antagligen var den stora vinnaren av årets sommarfilmer. Nu kliver utmanaren in i ringen: Dawn of the Planet of the Apes (Apornas Planet: Uppgörelsen, 2014).

Rise of the Planet of the Apes från 2012 var ett försök att ge liv till en gammal filmserie (något som görs rätt ofta idag) och var ett av de mer lyckade. Det som var smart med den filmen var att istället för att göra om något som redan gjorts bra så man att ta publiken på en ny resa. Filmen handlade om Ceasar, en test-apa som tack vare medicinska experiment blev allt mer intelligent vilket är första steget till en framtid där apor är den dominerade varelsen på jorden.

Dawn of the Planet of the Apes utspelar sig tio år efter den filmen. Majoriteten av mänskligheten har utrotats av ett dödligt virus samtidigt som en liten grupp apor, leda av Ceasar har lagt grundstenarna för ett samhälle. När de får kontakt med en av de sista utposterna för mänsklig civilisation så börjar en maktkamp om vems planet det egentligen är. Det som är oväntat är att maktkampen inte är människor mot apor som trailern får det att verka. Konflikten är intern mellan aporna. Det är deras strid och det är bra att fokus ligger där för det är dem som gör den här berättelsen unik, inte människorna.

Jag tycker mycket om den gamla filmen Apornas Planet från 1968 och blev glad när Rise of the Planet of the Apes visade sig vara en bra film och skapade nytt liv i serien.

Filmens betyg:

Recension av Jonatan Westerman