Den mest kända filmen med titeln Gaslight är den från 1944 med Ingrid Bergman i huvudrollen och George Cukor som regissör. Samma filmbolag (MGM) hade dock bara fyra år tidigare producerat en film med samma titel. Filmerna har båda en pjäs som förebild och är relativt lika.
Dem skiljer sig också en del av det är skillnaderna som är det mest intressanta att fokusera på. Versionen från 1944 är klart längre, cirka en halvtimme, en utvidgning som inte känns helt befogad då inget direkt ytterligare av angelägenhet tillförs.
Ingrid Bergman som gör rollen som Paula (vilket gjordes av Diana Wynyard i den första filmversionen och då hette karaktären Bella) ger ett skådespel som oftast är imponerande, men som emellanåt övergår i det teatraliska.
Handlingen kretsar kring ett mord och ett antal försvunna rubiner. Paret Gregory och Paula flyttar något märkligt in i samma hus där Paulas mor några år tidigare mördats. Mördaren har inte funnits och likaså saknas kännedom om rubinernas hemmahörighet. Det står snabbt klart att maken gör allt han kan för att manipulera sin fru och få henne att misstänka att hon är bortom sina sinnen. Varför förblir dock oklart tills slutet av filmen (om inte tittaren är riktigt klipsk vill säga och kan lägga puzzlet).
Vilken av filmerna som är bäst är svårt att säga. Att den senare har utökat speltiden åtskilligt utan direkt tillföra något talar för den tidigare likaså Bergmans tendenser till överspel. Å andra sidan är den senare bättre på att lägga emfas på gaslampornas betydelse som titeln anspelar på samt är kameraarbetet mer tillfredställande.
Gaslight är en välkänd film från 1940-talet, mindre känd är Cukors föregående film Tvillingarna (Two-Faced Woman) där han samarbetade med en annan svensk skådespelare, Greta Garbo.
Filmens betyg: 
